Seriöst, ja, men seriöst. Jag borde inte skriva/blogga nu egentligen. Im not in the best mood, så att säga. Men, you know me, jag kommer säga en sak och göra en annan.
Varför mår jag inte så bra?
Jo, för att jag fick ett, man skulle kunna säga; mental breakdown idag i skolan. Okej, jag kanske tar i lite, men det blev för mycket. WAY too much. Inte bara skolan där vår lärare goes bananas med olika tidsformer utan jag har fortfarande inget bankkort. Vi börjar i skolan. Vi var ute igår (ska berätta mer om det längre fram) och jag kom hem vid fyra tiden. Kom till skolan kl 9 och vad skådar mitt norra öga? Jo, min lärare är sjuk och de har kallat in någon random lady som heter Celine. Att säga att jag var trött skulle vara en grov underdrift. Staplade till skolan. Trakasserade kaffemaskinen ett tag och ryckte upp dörren till klassrummet och trillade ner på stolen. Grymtade ”Bonjoour…” och satt sedan tyst.
Vi går, som sagt, igenom flertalet tidsformer. Var inte i skolan dagen då de gick igenom två av futurumformerna så jag fick ta igen det plus att vi helt plötsligt ska kunna något om konditionalis med. Seriöst, varför? Kan vi inte ha det mysigt med futurum uttrycken ett tag innan det ska presenteras ännu en ny sak?
Nej, det kunde vi inte. Detta kommer låta fruktansvärt hemskt, men jag är inte van att vara sämst i en klass. Jag är inte van vid det. Jag trodde jag var bra på språk. Ja, jag trodde det. det som hände var att jag inte fattade någonting och sa klart och tydligt ”Ja, jag förstår själva övningen vad jag är supposed to do, men jag vet inte HUR jag ska göra det. SÅ, kan vi hoppa över till nästa person så de kan prata i de femtielva olika tidsformerna så att jag kan få lyssna och förstå. För vad du säger nu förstår jag inte. MÅSTE SMÄLTA DET.” Celine fattade inte. Hon förstod ingen-jävla-ting. I 20 minuter försökte hon förklara utan resultat. De andra bara satt och gjorde ingenting. Tillslut skrek jag med mina förkylda röst (låter som jag är en kille i målbrottet) att nu får det fan vara nog.
Ha, sedan skulle vi leka en lek. Gud vad kul, tänker ni. Fan heller att det var kul! Den går till såhär: Någon säger ett ord ex. Montpellier. Personen som sitter bredvid säger ett ord de förknippar med Montpellier t.ex. sol. Nästa person säger ett ord de förknippar med sol och så går det vidare. Personen före mig, sa ”en rolig stund” och då tänkte jag direkt på fontänen på det stora torget. Jag älskar den och man möts alltid där när man ska ut och ta en drink. Hmm, inte så smart av mig kanske, men det var det första som poppade upp i huvudet. Ingen fattade. Alla var helt nollställda och trodde att jag ÅTERIGEN hade missförstått övningen och då skulle såklart Celine förklara för mig vad leken går ut på. Dumförklarad. Tillslut var det en kille i klassen som verkligen fattade vad jag menade och sa att han förstod till läraren. Nästa gång det var min tur fattade jag inte något alls. Förstod inte ordet som sades av föregående person. Fejkade en hostattack och gick och lade mig i en soffa i två minuter.
Jag har inget bankkort så jag måste låna pengar av kompisar. Jag hatar det. Alla är dock ytterst snälla.
Igår efter skolan gick jag till ett café med några kompisar och de åt och drack, men jag hade inga pengar så jag beställde såklart inget. Efter ett tag märker de det och frågar varför. Jag berättade varför och att jag verkligen verkligen inte har någon som helst mat hemma. Hade verkligen ingen mat för dagen. Då säger Ji, som han heter ”Vi går till Monoprix och köper mat till dig när jag har druckit mitt vin. Du kan absolut inte gå utan mat!”. Så fruktansvärt tacksam. Vi går till affären och han köper mat till mig. Eller jag måste stoppa honom och försäkrar honom om att jag verkligen bara behöver ett paket pasta. Han tvingar dock på mig en massa pesto. Trust me, var SÅ tacksam, men vill inte att han ska slösa allt för mycket pengar. Det räcker med pasta.
Idag efter skolan mådde jag skit. Ville bara dö. Bakis och dumförklarad. Det blir inte bättre, hey?
Ville inte vara kvar så jag lämnade alla för att få vara själv.
Lunkade hem och möter två tjejer från skolan som frågar hur jag mår. Jag mårs bajs och jag har inga pengar. Då säger den ena ”Jag ska köpa en bakelse och kaffe till dig!”. jag känner inte dem så bra, träffades i förrgår. Smaka på den frasen; Jag ska köpa bakesle till dig… Det gjorde verkligen min dag. Jag blev så fruktansvärt glad. Vi gick och köpte de mest otroliga franska bakverk man kan tänka sig och gick och satte oss i parken. Solen sken och jag undrade för mig själv varför alla är så otroligt generösa och snälla. Tänk vad en bakelse och gott sällskap kan göra.
Hur var gårdagen? Det började med att vi gick till Barberousse och drack en massa vin och träffade två hiphoppare. Hmm, ja, de skulle vara hiphoppare men de såg inte så ”hipphoppiga” ut så att säga. De bor med en elev från skolan och hon hade beskrivit dem som värsta gangsta killarna. Hade skyhöga förväntningar. Efter ett tag drog jag och några till Baron Rouge och stannade där och träffade en massa människor. Plötsligt befann jag mig på en annan bar/klubb. En gaybar. Har nog aldrig varit på en gayclub innan. Himla kul. Det bästa jag kommer ihåg därifrån är att jag står i toaletten omringar av män och kvinnor som står och lyssnar på mig. Jag gör väldigt stora arm gester och jag vet inte riktigt vad jag hade föredrag om, men antagligen att jag älskade alla och att alla är ack så fina. Efter ett tag blev jag utdragen därifrån och vi går hem till en klasskamrat med en massa vin i en påse. Efterfesten var ganska nice ändå. Helt plötsligt är klasskompisen halvnaken och vips så har han somnat. Saken är den att man måste ha nycklar för att komma därifrån. Det är studentlägenheter och man måste alltså ha nyckel för att kunna öppna porten. Det hela slutade med att vi insåg att det är dags för some serious climbing off fence. Jag vet inte vad jag hade för mig, men det involverade en soptunna och ett försök att vara klok. Tur att jag umgås med intelligenta männsikor de sa ”Malin…du…alltså, vi ska över stängslet… inte stå i soptunnan…hrm.” tur var väl det, annars hade jag nog stått kvar där än. Men, jag lovar er. Jag hade verkligen en ytterst bra tanke med det hela. Vi kom tillslut över stängslet och jag kom hem säkert.
Är känslosam idag. Han är det bästa som hänt mig. (Bilden nedanför) Vet inte vem han är och det är totalt apropå ketchup. Har ingen fantasi idag och det får fan vara helt okej ibland. Kan fan inte deliver en satans bra blogg varje gång. Jag svär när jag är trött och fantasilös.
Hmm, alltså, jag skrev ovanstående text för ungefär 4 dagar sedan. Nu är jag in a bad mood IGEN. Det är måndag idag och det regnar.
Alla säger att allt kommer ordna sig. Ja, men tror ni inte jag vet det? Jag fattar väl att allt kommer ordna sig NÅGON JÄVLA GÅNG. Frågan är bara NÄR och HUR. Svara på de frågorna istället, smart ass!
Förra måndagen var vi på ”Australien bar”. Min kompis fyllde år, så det skulle minsann firas. All in. Jag kände mig sjukare än någonsin, men tänkte inte spoila här inte. Jag orkar faktiskt inte berätta så mycket om den dagen. Kortfattat; för många shotts, eller shooters som det heter här. Äcklig man som jag gav en lavett. Träffade en kompis, kommer inte ihåg honom bara hans kompisar. Pinsamt dagen efter då det var samma kille som köpte mat till mig. För mycket folk. Efterfest hos någon random människa. Panama (åh, fyfan) hemkommen runt 5. Kollade på south park och skrockade för mig själv. Död.
Ibland roar jag mig med att ta texter/inlägg jag skrivit på facebook och översätta dem till engelska i google-translate. Väldigt roande! Prova på det ni också. När botten is nåd liksom är det min enda utväg. Eller så kollar jag på denna tillräckligt länge:
Ja, helgen vad bra, dock känslosam med mycket pasta.
Fredags hade jag och en och min flat-mate förfest med billigt vin och min dator. Vi tokdansade med hörlurar i öronen. Fy vad pepp vi var. Det bar senare av till centrum. Vi satt på en trappa och pratade med främlingar ett tag. Gick till ”Scarabee” och pratade med fler främlingar och man fick öl i plastglas. Sådana där typiskt dåliga plastglas. Vi var sugna på att dansa så det blev ”Cargo”.
Fick höra igår att jag tydligen sagt till alla ”Vi möts på ’Circus’ och sedan drar vi vidare därifrån!”. Jag var som bekant inte på ”Circus”… alla andra, vem nu ”alla andra” är, var tydligen där. Taskig stil det där, Malin.
Kom hem runt fem på morgonen.
Alltså, jag känner mig ytterst sliten. Tror det är för all pasta och min förkylning som inte vägrar ge sig.
Denna vecka är Joanna, min lärare, på semester så vi har en vikarie. Vi hörde på en fransk låt i två versioner. En lite lugnare och en salsa version. Alla tyckte att den första, original versionen, var bäst. Jag blir alltid så trött när alla tycker likadant så ibland blir det så att jag säger tvärt om även om jag går mot mig själv. Till saken hör ju att det är inte speciellt stora saker jag gör annorlunda, men känner mig lite rebellisk och konstig ändå. HA, tänker jag, jag går emot ALLA. Verkligheten är ju en helt annan. Jag säger bara att jag tycker att cover-versionen var bättre. Bra där!
Vive la revolution!
Det är alltid jag som säger ”konstiga” saker. Rättare sagt de andra tycker det är konstigt. Jag finner det fullständigt normalt. Vi skulle komma på ett arbete som började på ”G” och det första jag kom att tänka på var gynekolog. Det är inget konstigt med det, men tjejen från Marocko blev upprörd och kollade konstigt på mig. Ja, det var inget konstigt där, hon kollar alltid konstigt och chockerat på mig.
Spännande med olika kulturer.
Som när hon frågar mig vad jag gjort i helgen. Hon tror nog att jag är en alkoholiserad SUPER slut. Alltid när jag gäspar frågar hon om jag har druckit och skakar på huvudet i en det-är-inte-bra-gest.
Börjar bli trött på det. För fan, sluta skaka på huvudet åt mig. Jag skakar fan inte mitt jävla huvud åt dig.
Idag var jag och handlade. Glad i hågen. Äntligen något annat än pasta. Nu har jag ägg. Ägg är gott.
Alltså, fan vad jag är helvetestrött på allt just nu. Kolla in denna mannen. Helt jävla stört underbar. Han säljer uppenbarligen stövlar.
Kolla in hans blogg istället. Fan vad jag är bitter. Ah, skönt!
My apologies för mitt opeppande inlägg. Nu ska jag chilla på fede bönan och sluta vräka i mig ”nutella”.
